Sagan om den lilla lilla grisen och den stora stora Shiban

Nu skall jag berätta en saga som är alldeles alldeles sann. En dag åkte den stora stora Shiban på en hundutställnig. Domaren tyckte att Shiban skulle få pris och gav då honom en liten liten gris som sa nöff, nöff när man petade på den. Nöp man den lite hårdare på magen skrek den....ja, som en stucken gris. Den stora stora Shiban lekte med den lilla lilla grisen och hade SVINkul.
Rätt som det var dök den barnsliga och gamla tanten upp ( morsan alltså....men säg inget ) och skulle skoja till det ännu ett snäpp. Den gamla tanten tog den lilla lilla grisen och puttade den på den stora stora Shiban i rumpan där bak och pep till. Detta tyckte den elaka tanten var välldans roligt, men den stora Shiban blev nu lite förnärmad och tyckte att leken var ovanligt barnslig. Efter detta tokiga ryck ville den stora stora Shiban inte leka med den lilla lilla grisen mera.
Den elaka tanten tyckte då att Shiban behövde åka på en Gris -terapi för att komma över denna jobbiga upplevelse. Terapin var SVINdyr men den elaka tanten tyckte att iden var GRYMT bra. När den stora Shiban kom tillbaka efter terapin, firades detta med en jättestor GRISFEST, ja, det var väl kanske mera som en maskerad, där den elaka tanten hade klätt ut sig till grisen MISS PIGGY och stod i dörröppningen och välkomnade den stora stora Shiban hem med ett hjärtligt GRYMTANDE.
Nu skulle det då testas om terapin hade fungerat på den stora stora Shiban. Ja, jag kan väl säga så här: Det var väl välldans bortkastade pengar det här med den SVINdyra terapin, men inget ont utan att det har något gott med sig som den elaka tantens mormor brukade säga.
Jag har ju fått en ny liten leksak att lattja med som säger nöff, nöff och skriker när man petar den på magen..Min blygsamhet tillåter ju inte att jag leker med den lilla lilla grisen när den stora stora Shiban är i närheten....men är jag själv med den lilla lilla grisen då djä......r.

KÄRLEK BELLMAN.